Andning, Meditation och Karate
Artikel 1/4 Swedish
Text av Shingo Ohgami
© Svenska Karatedo Wadokai
1. Ett träningspass i karate skall börja med, att vi sitter i Seiza-ställning (att sitta rakt) och gör Mokuso (meditation med stängda ögon), och andas djupt och långsamt, oftast med medveten andning.
2. Sanchin Kata i Karate tränas som en av de viktigaste grundträningarna huvudsakligen inom Gojuryu-stilen och även delvis inom Shitoryu-stilen där man kombinerar Karate rörelser såsom slag och blockeringar med andningen (Kyokushinkai kan man betrakta som en ström av Gojuryu och de använder Sanchin Kata med andning som sin grundträning). Katorna Seisan, Sanseiru och Suparinpei är närbesläktad med Sanchin Kata. Man andas in när man drar in handen (delvis blockeringar) och andas ut med Tsuki (slag) rörelser (att sträcka ut handen) eller även Uke (blockeringar).
3. Det är vanligt att lägga till Kiai (=att skrika, strikt sagt ki=känslan, ai=harmoni, Kiai är att harmonisera känslan eller energi). i teknik utförande i Karate. Med Kiai andas man naturligtvis ut.
De ovannämnda tre sakerna som sker i den dagliga träningen i Karate handlar om att på sätt och vis styra vår andning. Man kan nästan säga att det inte finns många andra idrotter där man betonar andningen så mycket som i Karate.
Vi andas långsammare när vi är stilla och fortare när vi rör på oss. Vår andning går fortare när vi motionerar, joggar eller tränar intensivt. Ju högre tempo vi har när vi tränar desto fortare går pulsen och även andningen. Men om vi vill andas djupare och långsamare medvetet, kan vi göra det ändå.
Vad är andningen? Låt oss ta en titt på andningen från olika synvinklar och vidare meditation som är djupt kopplad med andningen, och vidare förhållandet med vår Karate träning. Kärnan i Zen-Buddhismen är meditation. Zen har haft ett historiskt förhållande med kamptekniker. Shaolin är ett tempel i Kina som har blivit en sorts pronomen för kinesiska kamptekniker (Wushu).
Andningsorganen
Bild ur Encyclopedia Nipponica 2001. Shogakukan
Andningsorganen
Bild ur Encyclopedia Nipponica 2001. Shogakukan
Andningens mekanism
Syftet med andningen är att ta in syre som finns i luften intill vår kropp och skicka koldioxid ut ur kroppen. Vi behöver syre för att kunna fortsätta att leva. Syre upptar ca. 21% av luften (ca. 1/5). Vi tar in luft genom näsan (eller ibland munnen), vidare genom struphuvudet, luftstrupen, luftrören och slutligen hamnar luften i lungorna. I lungan växlas syret mot koldioxid (avfall) i lungblåsorna (alveolerna).
För att få in luften (syre) måste lungorna bli större (inandning) och mindre för att få ut (utandning) luften (koldioxid). För att andas måste lungan ändra sin storlek.
Andningsmekanismen för att ändra lungans storlek kan allmänt delas i bröstandning och bukandning:
Bröstandning
Bröst muskler (huvudsakligen yttre interkostala muskler) kontraherar och lyfter upp revbenen för att öka lungans volym.
Bukandning
Mellangärdet (Diafragma) kontraherar och sänks ner för att öka lungans volym
När man tränar hårt och är riktigt andfådd eller vid djup andning, användes även muskler runt axlarna, överarmarna och andra muskler som finns runt bröstet (kompletterande andnings muskler).
Andningens funktion
Vi kan inte leva utan andning; dvs. utan syre. Med andningen tas syre in i kroppen (lungan) för att skapa energi för att vi skall kunna vara levande och samtidigt skall koldioxid fås ut som avfall för vår energiförbrukning (kalls processen för metabolismen - ämnesomsättningen). Vi kan förenkla andingsekvationen (metabolismen) som följer:
C6H12O6 (kolhydrat) + 6 O2 (syre) = 6 CO2 (koldioxid) + 6H2O (vatten) + energi
Vi kan inte leva länge utan andning (ca. 4-5 min.). Men människor kan nog klara sig utan vätska sannolikt i 8-10 dagar och utan mat i upp till 40 dagar. Så viktig är andningen för att vi skall kunna fortsätta att vara levande.
Strikt sagt uppdelas andningen i yttre andning och inre andning:
Yttre andning: sker i lungan, färsk luft kommer in i lungan och överlämnar syre och hämtar koldioxid
Inre andning: sker i varje cell (organismen) i kroppen dit transporteras syre med blodet och växlas mot koldioxid