Andning del 2

Andning, Meditation och Karate

Andning-2

Kiai - Historiskt

I förra artikeln ’Andning-1’ (Svenska Wadokai 2003-1) presenterade jag Dr. Ikedas forskningsresultat. Han har bevisat effekten av Kiai i Tsuki (slag) i Karate; Tsuki(slag) blir något starkare med Kiai. Låt oss ta en ytterligare titt på Kiai. Här presenterar jag en av de få artiklar om Kiai som jag har hittat.

Dr. Imamura Yoshio (1903 - 1997) skrev i tidningen ’Budo’ (1982-2) om Kiai i historiskt perspektiv och jag presenterade dess innehåll i ’Svenska Wadokai’ 1982 Nr.1. Dr. Imamura har absolut varit den högsta auktoriteten inom Budo-forskningen. Han startade den förtsta Budofakulteten någonsin i Japan vid Tokyos Lärarhögskola (namnet ändrades senare till Tsukuba Universitetet, och idag finns det ytterligare några andra universitet som har Budofakultet såsom Chukyo Universitet, Tokai Universitet och dessutom Internationella Budo Universitetet (IBU). 1968 startade han även japanska Budoakademin där han var ordförande under en lång period. Jag har varit medlem där länge. Han har skrivit många artiklar och böcker om Budo. Bl.a. var han ansvarig redaktör för den gigantiska ’Nippon Budo Taikei’ (Japanskt Budo Lexikon) 10 volumer, Dohosha, 1982. Volum 8 inkluderar Karatens historia skriven av Dr. Fujiwara som jag ofta citerar. Här tänker jag presentera Dr. Imamuras artikel om Kiai så att man skall kunna få något begrepp om Kiai:

’Klassiker gällande Kendo finns det många. Det finns dock inte så många som har tagit upp frågan om rösten. I den mest representativa klassikern ’Boken om Fem Ringar’ som sägs vara skriven av Miyamoto Musashi, står det i volymen ’Hi’ (eld) med rubriken ’Om tre röster’ att det finns tre sätt att uttala röst dvs: ’Sho(början), Chu(mitten) och Shu(slut)’. ’Röst i början’ är röst i början av slaget. Man skall uttala röst för att skrämma motståndaren. ’Röst i mitten’ är bokstavligen röst som används mitt i slaget. Man skall uttala rösten lågt från botten av magen. ’Röst i slutet’ är rösten som användas när man har vunnit kriget och den skall vara stark och hög. Han tyckte inte om att Heiho (krigsläran) skulle bli avsedd för att visa. Han hade inte någon speciell lärare. Han utvecklade sin egen Heiho (lära) genom sin erfaranhet med risk för sitt liv. Han skrev sannolikt om rösten baserad på sådana erfarenheter. Låt oss placera den här röstmetoden i dagens Kendotävlingar. Om man ’uttalar röst’ före tävling för att skrämma motståndaren och skriker högt vid vinst, är det att börja med oartighet och att sluta med oartighet, och det kommer aldrig i fråga. Men det finns en del som accepterar röst i början. Sedan röst i mitten, lågt som kommer ut naturligt från botten av magen. Det beror på graden och innehållet, men man kan nog godkänna det.

200 år efter ’Boken om Fem Ringar’ av Musahi, syns i ’Men Heiho no Ki’ (men=att undvika, heiho=krigslära, ki=skrivelse) av Fujiwara Keishin under Tenpoperioden, 8 metoder av röst till ’Fördel och nackdel av rösten’.

1) för att uppmuntra sig själv

2) för att lura in motståndaren

3) för att ta reda på motståndarens taktik

4) för att bemöta en starkare motståndare jämlikt

5) för att förstärka sitt anfall

6) för att dekorera sin avancering och reträtt

7) för att förhindra motståndarens första attack

8) för att övervinna motståndaren genom att anfalla kraftigt och accele rera Sådana röster har effekt mot dem som är sämre, men mot de bättre finns det risk att det man tänker blir genomskådat.

Dagens röst i Kendo är nästan samma som röst i Keishin och ’röst i början’ och ’röst i mitten’ av Musashi. De motiv och ändamål av rösten kan man tillämpa inte bara i Budo utan i alla person-mot-person idrotter. Trots detta är alla tysta och utvecklar fantastiska tävlingar och får applåder. Bland de japanska konsterna är det så med Judo, Sumo, Karatedo, Aikido, Shorinjikempo, och bland de västerländska idrotterna fäktning, boxning, brottning. Speciellt i fäktning som är morfografiskt nära Kendo är röst villkor för minus poäng. Boxning är också likadant.

När person-mot person-idrotter, både japanska och västerländska, kan utföras tyst, varför kan de inte det i Kendo? När jag tittat på en duellscen på bio eller TV, blir jag uppmärksam på detta. Alla scener sker tyst. De toppklass koreografer för duellscener vet väl hur orealistiskt det är att uttala röst vid seriösa tillfällen. Jag undrar om ett principiellt förbud av röst i Kendo påverkar Kendos egenskap negativt? Eller är röst bara en skadelös tradition. Är att bry sig om sådant otidsenligt onödig oro?’

När jag studerade vid Tokyo Universitet 1960-1965, delade vår universitets Karateklubb träningslokalen som hette ’Hichitokudo’ med Kendoklubben. Det var otroligt vad Kendoutövarna skrek under hela träningen. De lade Kiai på varenda rörelse som de gjorde. Alla dagens Kendoutövare över hela världen skriker (Kiai) utan något undantag. Hur var en riktig duell? Den måste ha utförts utan sådana extrema Kiai. I de flesta Iaido (svärdkonst) stilar utövas tekniker utan Kiai. I Judo och Aikido använder de inte Kiai heller. Jag har ännu inte forskat när och hur det har blivit så med Kiai i Kendo. Men här i Dr. Imamuras artikel finns det anledning att tänka på detta.

Kiai och Karate

Hur är Kiai i Karate? Vi tränar Karate mestadels tyst under träningen. Vi kan skrika Kiai då och då, huvudsakligen för att uppmuntra oss själva. (Keishin Nr.1). Det gör man inte i andra idrotter såsom ishockey och fotboll, men vissa av tyngdlyftarna skriker när de lyfter upp vikterna.

I ’Svenska Wadokai’ 1985-Nr.1 presenterade jag ett forskningsresultat av Prof. Ikai vid Tokyo Universitet om ’Kiai och tyngdlyftning’. Försökspersonen lyfte upp en vikt i en takt av 2 gånger per sekund. En muskel som kunde lyfta 25 kg i början orkade 15-20 kg efter 200-300 gånger. Det är förståeligt. Men genom att skrika, kunde de plötsligt lyfta över 30 kg. Här bevisade Prof. Ikai effekten av ett skrik (Kiai) för att kunna lyfta en tyngre vikt. De möjliga anledningarna har jag presenterat tidigare:

1. Med Kiai andas man självklart ut samtidigt. Det är kombinerat med slutet av in- andningen och början av utandningen.

    2. Med Kiai kan man ta bort tröskeln (antagonistisk energi) och man kan satsa mer på agonistisk rörelse, dvs. att lyfta upp en vikt.

Maximal muskel-

styrka

 Active Image

 Antal sammandragningar (att lyfta upp vikten)

Det är positivt att kunna uppmuntra sig under träningen med Kiai. Kiai i Kata har väl samma funktion. När man tränar Kata, finns det ingen motståndare. Att tillägga Kiai i vissa rörelser i Kata ger sammansättning eller rytm i Kata. Men om man skriker Kiai vid varenda rörelse, blir Kata i obalans och intrycket blir lite konstigt. Antal Kiai i en Kata får vara ett lagom antal. JKA (Japan Karate Association - Shotokan) har standardiserat vad som gäller Kiai i en Kata, när man skall uttala Kiai och i vilken Kata. Inom Wadokai är det inte standardiserat när Kiai skall användas. Det är nog rent teoretiskt korrekt. Kiai är inte alltid bra i en duell, den får användas på de lämpligaste tillfällen. Men jag tycker att man kan tillägga 1-3 Kiai i varje Kata. Då känns det bättre. Personligen när jag tränar Kata ensam, brukar jag inte lägga in något Kiai alls, men när jag undervisar i Kata eller på uppvisning, lägger jag till ett par Kiai i en Kata. För mig känns det bättre så. I Katatävling tycker jag att man skall lägga till ett par Kiai, det gör absolut bättre intryck på domarna.

Hur är det med Kiai i Kumitetävling? Med Kiai visar man sin utandning för motståndaren.Att visa sin andningsrytm för motståndaren är inte fördelaktigt i en duell. Det kan utnyttjas av motståndaren. Kiai skall man använda i den sista avgörande tekniken för att satsa 100% på den. I boxningsmatcher använder man ingen Kiai, men ’knockout’ sker i alla fall. Kiai kan vara en sorts ’allt eller intet’ tanke (Zen-tanke). En teknik med Kiai visar att man har satsat allt, och detta imponerar på domarna i tävlingar. En teknik utförd utan Kiai, imponerar inte alltid på domarna. Det måste både domarna och de tävlande vara medvetna om. Karatedomare får inte luras av Kiai. En bra teknik är bra med Kiai eller utan.

Omvänd bukandning

Unikt med Taichi Chuan träning är omvänd bukandning. Med normal bukandning drar man ut buken när man andas in och drar in buken när man andas ut. Men vid så kallad omvänd bukandning gör man tvärtom. Man drar in magen vid inandningen och tar ut magen vid utandningen. På så sätt skall man kunna koncentrera energin neråt, och därmed skall våra tekniker bli tyngre och starkare. Det kan leda till en explosiv andning som kallas för ’Raisei’

(åsk ljud).

Allmänt vid bukandning använder man bukmusklerna och därmed mellangärdet (diafragman), vilket kan stimulera de inre organen såsom tarmar, magsäck, lever mm.

Speciellt vid omvänd bukandning stimuleras våra inre organ ytterligare. Vid inandning då lungan blir större får mellangärdet tryck uppifrån och samtidigt dras bukmusklerna in och då får mellangärdet tryck även nerifrån. På så sätt stimuleras de inre organen mer än vid normal bukandning (Se bild nedan).

Det vore trevligt om man kunde få något vetenskapligt bevis för att omvänd bukandning är bra för hälsan.

I Taichi Chuan brukar man kombinera rörelseutförande och andning. Man andas ut när man anfaller (rörelse framåt) och andas in när man försvarar sig eller retirerar. I Gojuryu Karate är det likadant med andningen, men skillnaden är muskel spänningen. I Gojuryu spänner man musklerna medan i Taichi Chuan skall man vara så avslappnad som möjligt. Detta betraktas som en träningsmetod där man skall försöka att använda endast ändamålsenliga muskler och undvika antagonistiska rörelser.

     

Active Image
Normal bukandning

  

  

     

Omvänd bukandning

 

Normal bukandning och Omvänd bukandning

(ur boken ’Taichi för Nybörjare’ Shingo Ohgami)

Kokyu(andning) i Aikido

I Aikido finns begreppet om ’Kokyu-ho’ (andnings metod), Kokyu-ryoku’ (andnings styrka) och ’Kokyu-nage’ (andnings kast).

Shioda Gozo (grundare, Yoshinkan Aikido) berättar i tidningen ’Karatedo’ (1989-juni) att Kokyu-ryoku (andningsstyrka) skapas när man koncentrerar all energi som finns i kroppen i en punkt. Det är viktigt att öka koncentrationsförmågan. Vad skall man göra det för? Det är för att förstärka kroppens centrala linje.... Om man tränar omedvetet och naturligt, då lär man sig automatiskt den andning som passar. Principen för andningen är, att andas in innan man utför en teknik, att hålla andan när man utför tekniken och andas ut efter teknik utförandet.

Ueshiba Kisshomaru (Aikidos grundare Ueshiba Moriheis son) skriver i sin bok ’Aikido Nyumon’ (Saitosha, 1975) att kärnan i Aikido är Kokyu-ryoku (andnings styrka). Ki är livet av Aikido och Kokyu-ryoku är kraften att skapa Ki.

Saito Morihiros (så kallade Iwamaryu Aikido) bok ’Takemusu Aiki’ (Aiki News 1997) vol. 4 handlar enbart om Kokyu-nage (andnings kast). Han skriver att Kokyu-nage har mest antal tekniker i Aikido. Det är inte definitionen av en teknik utan tekniker där man använder Kokyu-ryoku (andnings styrka).

Karaktären av teknikerna i Aikido är snarare utåtriktade som i Karate och Kendo än inåtriktade som i Judo. Att utföra en kast teknik i Aikido tar lite längre tid än ett ögonblickligt slag i Karate. Jag tog upp andning och Aikido med förhoppning om att detta kan ge oss någon lärdom om andningen.

Meditation-1

Andning är också en viktig faktor i meditation. Låt oss ta en titt på olika meditationsmetoder som vi använder runt Karate och kamptekniker.

Meditation i Seiza-ställning

Seiza: sei=korrekt, rätt, za=att sitta, för ’sei’ kan tecknet tyst, lugn användas.

Vi sitter i så kallad Seiza-ställning och mediterar med stängda ögon (Mokuso) i början och på slutet av ett Karate träningspass. Tanken med detta är att genom att sitta med rak rygg och meditera skall vi försöka att nollställa oss så att vi bättre skall kunna vara förberedda mentalt för träningen. Vi försöker att skapa en vit tavla (nollställa) för att kunna måla (för att kunna lära sig effektivt). Meditationen i Seiza-ställning har varit tradition i Budo träning (Kenjutsuskolor-svärd teknik, och Jujutsuskolor bl.a.) sedan Edo-perioden i Japan (1600-1867). Karate har tagit över traditionen i Japans Budo sannolikt i början av 1900-talet. Att sitta i Seiza-ställning och meditera verkar vara snarare inflytande från Konfucianismen än Zen-buddhismen, åtminstone när det gäller Budo . Konfucianismen betonar vikten av kroppsställningen. Kroppsställningen påverkar vårt inre; dvs. det mentala tillståndet. När vi sitter med rak rygg, känner vi rakheten även mentalt. Kofucianisterna påstår att även om man läser en dikt skall man ha sin rygg rak, då blir dikten ärligare och bättre.(’Introduktion till Budo, Nakabayashi Shinji, översättning Shingo Ohgami) Seiza-ställning kan vara lite obehaglig för knäna, men ett utmärkt sätt att sitta med rak rygg. Det är nog den största orsaken till varför Seiza-ställning har överlevt tills idag i olika områden bl.a. inom Budo. Med rak rygg kan man lättare

meditera. Med meditation kan man lättare koncentrera sig.

Att andas djupt och långsamt leder till meditation. Andningen är ett viktigt hjälpmedel för meditation.

 Active Image
   

Meditation i Seiza-ställning

(ur boken Karate för Nybörjare, Shingo Ohgami)

Seiza-ställning - Historik

Vi människor antingen står, sitter eller ligger. ’Att sitta’ är som ett mellanting mellan att stå och att ligga. När vi står, är vi ganska aktiva med olika röresler som att gå, springa, hoppa, arbeta osv. I Taichi Cuan mediterar man dock stående. När vi ligger, då vilar vi ordentligt eller sover. Romarna åt mat liggande på sin tid. Det är möjligt att meditera liggande, men risken är att man kanske somnar. När vi sitter, kan vi arbeta och vila men inte sova. Vi sitter normalt på stolar i dagens Sverige (skolan, arbetsplatsen, även hemma på soffan). Vi kan även sitta på golvet hemma eller på marken vid utflykter. Det är mycket lättare att sitta på en stol från stående position än att sitta på golvet och det är mycket lättare att stå upp från sittande på stolen än från sittande på golvet. På krigsfältet var det svårt att ta med sig stolar, då var soldaterna tvungna att sitta på marken. I dojon (träningslokal) är det svårt att ha stolar, då är man tvungen att sitta på golvet. Att sitta på golvet kan vi nog inte undvika.

Man kan sitta på en stol på olika sätt, men låt oss här ta en titt på hur vi kan sitta på golvet eller på marken. Irisawa Tatsukichi har sammanställt olika metoder för att sitta (enligt boken ’Za no Bukaron’ - Sittkulturen - av Yamaori Tetsuo 1984, Kodansha). Enligt Yamaori har Seiza-ställning utvecklats genom Zen-buddhismen. I Zen-templet satt de i Seiza-ställning när de åt mat och drack te, medan de satt i lotus-ställning när de mediterade. En annan aspekt med Seiza-ställning var att tjänstefolket under Muromachi-perioden (1400-talet) satt i Seiza-ställning, då kunde de stå upp snabbt och tjäna sina herrar.

Men ändå viktigare var utvecklingen av te-ceremonin. Traditionen av att dricka te i Zen-templet har lett till en självständig konst ’te-ceremonin’ i slutet av 1500-talet. När de drack te i ett litet rum, var det lämpligt för dem att sitta i Seiza-ställning då fler människor kunde sitta tätt intill varandra. Från te-ceremonin spreds Seiza-ställning till Samurai-klasser i det feodala samhället i Japan speciellt under Edo-prioden där systemet var etablerat. I slottet satt Samuraierna i Seiza-ställning med rak rygg ödmjukt framför sin herre (landlord). Att Samuraierna sitter allt oftare i Seiza-ställning har lett vidare till att tekniker utförs från Seiza-ställning såsom:

 Active Image
  Bild ovan: Mönster hur man sitter på golvet eller på marken enligt Irisawa Tatsukichi enligt boken ’Za no Bunkaron’ Yamaori Tetsuo, 1984, Kodansha)

Det finns säkert fler sätt att sitta på golvet. Seiza är dock definitivt det bästa sättet att sitta med raka rygg.

 Active Image

 Hur man sitter i Seiza-ställning och står upp därifrån: ur boken ’Karatedo Shido no Tebiki’ (Instruktion för hur man undervisar Karate) Japan Karate Federation (JKF) 1994. Kroppen skall hållas rak under hela processen. Att sitta med vänster ben först och stå upp med höger ben först kallas för ’Saza Uki’ (sa=vänster, za=att sitta, u=höger, ki=att stå)

Det finns även andra sätt att sitta i Seiza-ställning.

 Active Image
 Scenen i en dojo under sen Edoperioden (ca.1850): Eleverna sitter i Seiza-ställning och tittar på de andra som tränar Jujutsu.

Idori

(i=att sitta, dori=att försvara, försvarstekniker i sittande position):

De flesta Jujutsuskolor har Idori tekniker i sitt program.

Suwariwaza

(suwari=sittande, waza=tekni):

Idori i Aikido kallas för Suwariwaza. Man tränar olika tekniker i Seiza-ställning.

Iaido

(svärd konst, i=att sitta, ai=att anpassa, att harmonisera, do=väg, ordagrant menar Iai att bemöta motståndare i sittande position, i själva verket användes ordet Iaido för konsten att dra ut svärdet):

I Iaido tränar man att dra ut svärdet från en balja. I de flesta befintliga Iaidoskolor är det vanligt att drar ut svärdet från Seiza-position. Att dra ut ett svärd från sittande position är ganska orealistiskt, man brukar väl inte duellera sittande speciellt med svärd. Men träning i Iaido från Seiza-ställning har sannolikt gått över till en symbolisk och mental träning.

Inom Wadoryu Karate finns det 7 Idori-tekniker som är standardiserade inom Wadokai. De är tagna från Shinto Yoshinryu Jujutsu.

Yamaori spekulerar i sin bok om att Seiza-ställning spred sig till allmämheten i Japan runt 1700-talet.

Shingo Ohgami